Cleos utveckling
-
Barn som inte vill borsta tänderna
Först gick det helt fantastiskt bra att borsta tänderna på Cleo, hon satt fint och lät en borsta varje tand ren och fin. Sedan kom hon upp i någon trots och varenda tandborstning blev en mardröm och brottningsmatch. Inte speciellt roligt när man har lite bråttom på morgonen, vill börja och avsluta dagen som vänner. Eller helt enkelt lära att tandborstning är någonting viktigt.
Tillslut höll jag på att ge upp, tänkte att det blir bättre när hon blir äldre och vi får bråka om tandborstningen varje dag. Men då kom jag på att det finns ju youtubevideor om allt, så borde finnas en för bråkiga små barn som inte vill borsta tänderna. Och vi hittade en. Nu mer är tandborstningen enkel och går bra, nu ska vi helst borta flera gånger och titta på Jordans ”Djurens Tandborstsång”.
Så här har ni ett supertips om ni också trilskas med tandborstningen, dessutom perfekt att den är 2 minuter vilket är tiden man ska borsta ju!
-
1,5 år – dags för trotsålder
Igår ”fyllde” Cleo 1,5 år. Och det märks att det är dags för en trotsålder då, eller om det kanske är en innan trotsålder trots. Men frågar du mig är den faktiskt här redan. Finns det en gräns hon kan testa så gör hon. Och många gånger är det ramaskri om hon inte får som hon vill. Men det hör väl till i att hitta sig själv och sitt eget värde. Och om hon växer? Hela 80cm nu. Stor tjej. Titta bara på bilderna här nedan från 1 vecka, 6 månader och 1,5 år. Eller ja, vikten står väl rätt still men det är ju för att hon river lägenheten varje dag.
50 cm, 4kg. – 67cm, 9kg
80 cm, 11 kg.
Cleo älskar mycket saker
Mentalt växer hon också och får en större uppfattning om vad hon tycker om och vill. Men vi fokuserar på vad hon älskar va? Att läsa ihop och själv. Hon vill gärna diskutera kring böckerna, vare sig det är på ett full rulle på ett språk jag inte förstår eller lite lugnare och prata om vad som är på bilden och diskutera så alla förstär. Att testa alla gränser, att mysa, att bada, att busa. Hon älskar att upptäcka själv och förstår så mycker, trots att vi flyttade för en vecka sedan förstår hon redan att det är nya lägenheten vi ska till och inte gamla. Hon älskar såklart sitt nya rum, hon älskar katter, hundar bilar och fåglar. På föris ska hon tydligen äta med platt tallrik och riktiga bestick. Som de stora barnen.
Hon pratar jätteduktigt och har faktiskt börjat säga flera 2-ords meningar som man förstår även fast neandertalarstilen att peka och säga öh funkar bra också.
Hon älskar att vara på förskolan och kramar mer än gärna sina fantastiska pedagoger och kompisar, hon charmar alla och har alltid nära till skratt. Så social är min lilla groda.
Trotsålder
Tydligen kommer det en trotsålder redan vid 1,5 år. Och den har vi fått erfara med stora bokstäver.
Det märks verkligen att hon har temperament, att det är trotsålder som gäller. Får hon inte som hon vill så kommer krokodiltårarna och blir hon riktigt arg så dunkar hon huvudet i golvet, sedan blir hon ledsen över att det gör ont. Sådär smart, men vad ska man göra? Konsekvenstänket är inte riktigt där än. Så för oss gäller det att anpassa sig där det går och stå på oss på andra ställen. För man kan inte vinna alla strider, och inte heller kan man hemma deras egna utveckling att vilja göra saker själv. Så om det går får hon som hon vill, eller ja, om det hon vill är vad jag vill. Då får hon vad hon vill. Eller om jag är dum nog att fråga om hon ska sova och hon svarar nej. Då får ju jag skylla mig själv och vänta en kvart. För hennes åsikter räknas ju också.
Vi uppmuntrar också till att upptäcka och vara med, många gånger frågar vi vart hennes saker är och då hämtar hon stolt dem. Hon får också vara med och plocka disk och städa. Allt för att hålla trotsen i schakt och få denna trotsålder att vara så harmonisk som möjligt.
Är det någon annan som har tips på hur man hanterar denna trotsålder?
Du kanske också gillar
Har ni sett denna sköna bönan?!
-
Mamma, Va e pappa?
Det har verkligen börjats snackas här hemma. Allt ska diskuteras och pratas om och alla ska lyssna. Men man får låtsas att man förstår, för mycket är bara jidderjadder. Men det gör inte mig något, vi kan ha långa diskussioner ändå. Och man får ju om inte annat ja och nej på frågor numer. Mat är oftast ja, tråkiga saker är nej. Om det inte är så att hon faktiskt vill.
Vissa meningar kommer också igenom. Sådär roliga ibland. Som att hon alltid tjatar och upprepar ”Mamma, va e pappa?” Känns sådär. Nog för att man är trött när man vart uppe på natten och sen jobbat en dag. Men är man så tråkig? Och pappan så rolig? Nä men härligt att hon börjar härma, och faktiskt förstår vad hon härmar. För när jag frågar henne samma sak springer hon direkt till sin kära pappa om han är hemma. Och det är ju rätt sött.
Hur mycket pratar era?
Kläderna är jackan från H&M, Kofta från Little tribe och skor från Kavat. Mössan är från Colorwear och byxorna har jag ingen aning om.
-
1-årskalaset – Äntligen!
Herregud vad tiden går! Det är över en månad sedan vi firade Cleo, men ändå har jag inte gett er någonting från kalaset. Jag har inte ens laddat in bilderna i datorn. Har haft fullt upp med förskola, bus och jobb. Övrig tid har jag sovit. Men det får vara så ibland. Det är okej att livet kommer i vägen. Men jag kände att nu var det nog dags. Dags att ge er lite bilder från när lilltjejen blev stor!
Vi körde på en liten temafest, Cleo in Onederland. Så ett teaparty med massvis av fika och scones blev det. Och hur många som helst ville komma och fira min lilla tjej på hennes stora dag. Så himla roligt och spännande tyckte Cleo. Och värt det, även om Sebbe var sjuk precis innan så jag fick rodda allt själv med förberedelser och bakning. Men allt för min lilla groda.
-
Imorse var det dags för 1-årskontroll på BVC, sista som spädbarn med vaccinering och allt som hör till. Lite gnäll var det denna gången när hon fick sprutorna men det gick över på en millisekund. Doktorn hade inga anmärkningar och kurvorna ser ut som de ska. Eller ja, hon har väl droppat från högsta viktkurva till strax över medel men det är ju inte konstigt. Hon har ju vägt runt 10kg i ett halvår nu. Så nu ligger hon på stabila 10,4 kg och 75cm.
Väl inne hos BVC och läkaren tog hon några bestämda steg rakt in i famnen på barnläkaren och skrattade. För äntligen har det lossnat för henne. Hon har varit väldigt försiktig med gången och iakttagit sina vänner. Men nu har det släppt och hon går redan nu väldigt bra. Lugnt (någorlunda) och stabilt. Såklart med de starka lårmusklerna hon har är det inte så konstigt.
Vi är såklart jätteglada för hennes skull då hon varje gång hon kommer på att hon kan gå som alla andra så kommer det glädjetjut. Livet blir så mycket roligare nu när man inte måste hålla i handen hela tiden. Och såklart är våra ryggar väldigt glada också!
Hur går det för era småttingar? När började de gå? Har de börjat än? -
1 år redan!
Idag fyller min älskade unge ett helt år! Kan ni förstå? Har haft ett stort kalas i helgen jag tänkte jag ska visa er lite mer från senare, vi har planerat och fixat. Bakat och dekorerat. Det har varit helt fullt upp. Men nu är det över och nu ska vi fixa allt inför förskolestarten och njuta av sista veckan av semestern. Vila och återhämta oss. Gosa till det rejält och fylla på med massvis av kärlek!
Men först tänkte jag faktiskt ge er några bilder från året som gått, några har ni sett. Andra har jag faktiskt inte hunnit publicera ännu.
Påväg hem från BB, 4 dagar gammal. 
En busig 3 månaders tös på äventyr 
7 månader gammal, börjar verkligen öva upp sin styrka 
10 månader och jagar hästarna i Slottskogen 
Fina midsommartjejen, som sedan fick dansa i ett regnskydd pga det började ösa. Det har hänt så mycket det senaste året, och än mer ska komma att hända när jag ska lära henne allt om världen. Hon har exempelvis redan tagit 3 staplande steg, men föredrar att krypa då det går fortare och inte är lika läskigt. Men hon står själv nu och viftar och klappar händerna. Gången är inte långt borta!
-
Smash the Cake och förberedelser
För ett litet tag sedan gjorde vi en Smash the cake med Cleo inför hennes stundande 1-årsdag. Denna ungen reagerade väl inte som det var tänkt på detta. Tydligen var det världens undergång att bli nerkletad med tårta. Men eftersom jag jobbade med min bästa fotograf Magnus Egger så blev det fantastiska bilder ändå.
Mer bilder kommer att komma såklart men tänkte visa er några av de vi fått fram. Samtidigt tänkte jag berätta lite om att det är en hel del förberedelser på gång här. Förberedelser och fix. Bloggen ska uppdateras och bli jättesnygg och Cleo ska fylla 1 år. Och såklart så ställer jag till med temafest. Kommer ha teaparty, så nu är det massvis med roligheter som ska fixas och donas inför detta.
-
11 månader, snart blir det stort kalas!
Idag är det 11 månader sedan Cleo valde att titta ut, det har gått så fort och vi har hunnit så mycket! Kan ni tänka er? Hon håller i ena handen ibland och går, andra dagar behöver hon två händer. Hon äter allt och älskar mat, älskar äventyr och människor. Det finns inget blygt med min tös.
Hon pratar lite redan, hon säger mest mamma, pappa, titta och där. Och hej, hej säger hon åt allt. Spreciellt om hon ska göra bus så säger hon hej innan, som att hon skulle komma undan med det då. Rackarunge deluxe är vad det är!
Nu är det hög tid att planera ett stort kalas, hur gjorde ni när era fyllde 1?
-
4 månader redan
Fyllde hon inte 3 månader igår? Det går alldeles för fort. Snart kryper ungvasken! Och börjar skolan!
Det är full fart på Cleo, leka flygplan, sitta i sittdelen och framåt i BabyBjörn, det är grejer det. Hon vill verkligen se allt, och vill inte vara still mycket. Svirar runt mer och mer och tar sig snart framåt. Man ser hur hon utvecklas från dag till dag. Och tung har hon blivit, hela 8kg är det att bära runt på nu! Kan ni förstå? 4 månader och dubblat sin födelsevikt, matvrak till tusen!
Smakportioner
Och mat är ju den bästa nyheten för henne nu, att få smaka, smaska och gapa efter mer. Gröt och banan, det är goda grejer. Päron är inte lika populärt. Dessutom får man sitta med vid matbordet när vi äter, och inte bara se på. Utan också bli erbjuden lite smaker där. Det är livet om ni frågar Cleo.
En annan sak som hänt sedan sist, det är att ungen suttit själv. Vi sitter ju och busar och myser, hon vill så gärna vara med. Så vips har jag faktiskt släppt henne och hon har suttit kvar ett tag, min envetna lilla tjej. Men det är mycket som händer psykiskt på henne, det märker man. För hon är mycket argare och vet inte riktigt om hon ska vara glad eller ledsen i perioder. Så hon väljer klängig och ledsen. Det kombinerat med att inte vilja missa någonting gör en till en trött tjej. Och skapar en trött mamma.
Men vi går ju igenom den stora fas 4 i Wonder weeks nu, så det är inte så konstigt att hon är lite argare än vanligt.
-
Fas 4 – trött mamma
Jag har verkligen börjat märka av att Cleo kommit in i den fjärde fasen nu. Hon är betydligt mycket mer gnällig än vad hon varit innan (ja, Cleo kan vara gnällig) och hon vaknar fler gånger på natten. Men man märker också hur hon utvecklas och jag ser fram emot att hon ska ta sig igenom denna fasen så att hon själv kan greppa sina leksaker bättre och kontrollera sin kropp. Hon blir så frustrerad när hon inte riktigt har 100 procent styr på musklerna.
Än mer frustrerad blir hon om hon inte får vara med överallt. På fikor ska hon sitta i knät, ha uppmärksamheten och gärna bli visad allt. En riktigt liten nyfikennos är hon. Sittdelen är exempelvis en hit, likaså att åka framåt i babybjörnen. Så hon ser allt!
Men hon växer så det knakar, ca 1kg i månaden vilket gör att hon äter en rejäl dos mat om dagen, inte mig emot. Men jävlar vad trött man blir av att amma. Jag får huvudvärk och känner mig helt utmattad och allt jag vill är att komma igång med träningen. Men ibland blir jag så yr att allt bara snurrar. Det blir ju inte bättre av att jag glömmer att dricka heller.
Dock är detta bara en period och min matglada tjej verkar väldigt intresserad av mat, så får väl passa på att njuta av närheten med henne så länge hon vill tutta.
