Gravid vecka 27 – mindre än 100 dagar kvar!
Tiden rusar iväg, nu är snart väntan över och vi har passerat nästa milstolpe i denna graviditet. Nu i vecka 27 är det mindre än 100 dagar till BF. Det är så häftigt, att så snart får vi träffa våran lilla alien. För det är ta mig tusan vad det är, det bökas och sparkas. Snart kommer hon spräcka min lilla (heh) mage och komma ut. Hon kämpar på för fullt där inne och vissa gånger gör det till och med ont när hon säger ifrån. Kanske är det för att mina sammandragningar fortsätter att ömma och att jag är extra känslig i livmodern eller så är det för att det är en väldigt stark tjej där inne?
Det är väldigt häftigt att känna när hon bökar runt och att jag faktiskt kan lägga handen mot magen där hon trycker och ha lite kamp mot henne. Eller om inte annat mysa lite med henne om det känns som det är ryggen som ligger mot magen.
Vecka 27
Denna lilla snuttan har vuxit till sig rejält och är nu upp emot 37 cm lång, kan ni tänka er att det får plats något sådant i magen? Hon kan nu vara bara 10 cm från hur lång jag var när jag föddes och väger runt ett kilo. Hon är en stor flicka, som kommer växa till sig rejält nu när hennes mål är att verkligen lägga på sig och komma över allt sitt gosiga babyfett.
Förra veckan var vi hos barnmorskan och mätte och lyssnade, hon låg fint inom normalkurvan och hade hjärtslag på runt 150 slag/minut. Min puls har också gått upp lite, och kanske är det därför jag mår lite bättre? Är visserligen väldigt trött fortfarande, men tror det mer beror på att jag har ont än på hormonerna som tidigare. Fast kanske inte så konstigt att vara trött när det är en liten människa som växer och frodas där inne, och snor all min mat jag äter. Men det sägs att man ska må ganska så bra nu, vilket jag hoppas. Jag klarade ju av en sväng till andralångdagen i helgen, vilket dock förvärrade mina sammandragningar en del. Men vi hoppas också på att överleva en härlig kväll på ullevi på lördag då bebis ska gå på sin första riktigt stora konsert.
Viktiga saker som händer under denna veckan är att lillan öppnar ögonen och ligger där inne och fladdrar med sina ögonfransar, vilka jag hoppas hon ärvt av min kära make, då han har betydligt längre och fylligare än mig. Dessutom kan hon börja känna smak, men än har hon inte hickat av all stark mat, däremot har jag märkt att hon reagerar lite på kaffe. Men mest att hon sparkar lite mer.
Hur som helst känns det som att jag ska explodera vilken sekund som helst. Men vad ska man göra?!